Körkort
Hej!
Jag orkar verkligen inte mer med mitt LIV!!! Har betalat nu till körkortet runt 40 000kr (!!) och ändå inte körkortet. Har blivit kuggad nu för andra gången men klarat teorin på första. Klarar inte av det, har hållit på med detta nu i 5 månader och mår dåligt och gråter nästan varje dag över detta och ligger efter skolan.
Är det någon som känner samma eller varit i samma sits och KLARAT DET? För just nu har jag verkligen ingen motivation. Är också en tjej med toppbetyg och detta knäcker mig jättemycket när jag har klarat av skolan galant med toppbetyg...
/En tjej på 20 bast
Lögner och skolproblem
Jag har ljugit för min pojkvän om en ganska stor grej och det värsta är att jag kan inte sluta, det började med en jätteliten grej som sedan växte. Jag mår jättedåligt över detta!
Sen har jag också problem i skolan för jag håller på att få ett "sträck" (underlag saknas) i en kurs som jag läst och det kommer göra så att jag inte får läsa på universitet till hösten och att jag kanske måste läsa på komvux då vilket jag VERKLIGEN inte vill. Vet inte vad jag ska göra?!
Någon som har erfarenheter i någon av dessa saker som kan hjälpa mig?
Högskoleprov
Jag är en 18åring som ska skriva högskoleprovet nästa lördag. Det är i princip livsavgörande då jag inte kan söka in till vald utbildning med mina nuvarande betyg. Jag "pluggar" inför provet, men är så stressad att jag inte kan koncentrera mig alls. Faktum att jag lider av anorexi och bulemi gör inte saken bättre. Känner mig misslyckad pga dåliga pluggandet, så jag hetsäter och spyr för att känna att jag har lite kontroll i vardagen. Är för oroad över faktum att jag måste äta kolhydrater på provdagen, så kan inte tänka på de jävla texterna/orden. Önska mig lycka till på provet och att jag inte börjar tjura pga kolhydraterna.. (är jävligt bitter över min situation som ni kanske förstår)
/Frida
Kakmonster
Jag kan inte sluta äta sötsaker. Jag har ätit någon sorts godis varje dag i flera månader. Hur ska jag vänja av mig? Någon annan som också äter så mycket sött?
Snatteri
För ca 2 år sedan åkte jag fast för snatteri. Jag gick in i butiken och stoppade ner lite godis i fickorna och gick ut ur butiken. Då kom ett av butiksbiträdena och frågade mig om jag tagit något och jag sa såklart nej. Hon fortsatte fråga och till slut gav jag upp och erkände att jag tagit lite. Jag fick följa med henne längst in i butiken och vi gick in i ett litet kontor där de förhörde mig och sedan tillkallades polisen och min pappa. Under frågorna med polisen började jag gråta för jag skämdes så mycket och en snäll polis klappade mig på axeln och sa att det skulle ordna sig. Pappa kom dit och jag skämdes ännu mer, vi gick genom butiken och tårarna rann nerför mina kinder. Vi gick mot hans bil och där sa vi hej då, han gav mig en kram. Jag gick till bibloteket där jag satt länge och väl, funderade på att rymma eller ta livet av mig för jag ville inte åka hem och skämmas så.
Nu nästan 2 år senare tänker jag på detta ofta och skäms för jag tycker jag är en värdelös människa.
/Emma
Stor press
Jag har så mycket drömmar om vad jag vill göra i framtiden men de verkar helt omöjliga att genomföra. Det blir inte bättre av att familj och släkt tjatar om att jag ska studera för att få en bra grund att stå på. Jag vill verkligen inte studera för jag är inte en teoretisk person. Men hur ska jag göra för att få ett jobb som passar mig? Ibland verkar livet bra svårt.
/Johanna
